Tankar om meningslöshet och förfall.
Tankar som virvlar runt i huvudet... Jag är bara så fruktansvärt trött på allt - vad vi människor gör mot varandra, mot naturen... Jag vet inte om jag vill vara en del av det här samhället längre... Det känns bara meningslöst - vad är det för mening, egentligen? Vad är det det här samhället står för? Inget (eller väldigt lite) jag vill ställa mig bakom. Jag känner mig bara äcklad av allt, inklusive mig själv ibland, för jag tillhör ju det här samhället med dess skönhetsideal, masskonsumtion, miljöförstöring, främlingsfientlighet, orättvisor etc etc. Allt håller ju på att falla sönder. Den ekonomiska krisen (konsekvens av människans girighet, okunnighet och blindhet) som sprider sig över världen, miljöförstöringar och också utrotningshotade djurarter (också konsekvens av människans girighet och oförståelse) är några delar i förfallprocessen som VI är orsaken till. Det känns otroligt hemskt och läskigt i mitt dåliga samvete...
Helst skulle jag vilja säga upp mitt medborgarskap, släppa allt och bara flytta rakt åt helvete in i skogen där jag kan köpa en bit land som jag kan odla och bygga ett litet anspråkslöst men mysigt hus, och sedan leva där och försörja mig själv som en bonde på det man själv odlar och som en hantverkare på det man själv skapar - oberoende av det här hysteriska och "bekymmerslösa" masskonsumerande- och materialistiska- "skit-samma"-samhället.
...Men det skulle ju inte hjälpa andra som har det svårt...
- Jag måste göra någonting. Jag kan/orkar inte sitta här och titta på, att passivt se förfallet på avstånd. Visserligen äter jag nästan bara ekologisk mat och mycket rättvisemärkt och närproducerat, och jag shoppar väldigt sällan så jag bidrar inte mycket till masskonsumtionen - det är ju alltid något och det ska jag vara stolt över. Men det känns som att det inte räcker. Jag skulle vilja göra något mer...
Ååååååååh jävla skitvärld!
Hoppas jag är på bättre humör imorgon, för då ska jag gå och mysa på Skansens Höstmarknad <3 med familjen och på kvällen ska jag och syrran träffa Anna och Roberta mfl på China Station och lyssna på Erik och hans band som spelar där. Det kommer bli kul!
Bildbevis från i lördags!
Foto: Jessica Annamatz














Svart, galen utekväll, decibelbråk och Mickis evil plan.
Svart. Jävligt svart.
Helt plötsligt känner jag mig så fruktansvärt nedstämd... Melankolisk, vemodig. Helt kraftlös... Och - jag lyssnar på "Shoreline" med Anna Ternheim = exakt min sinnesstämning. Helt patetiskt, men jag känner mig på något sätt ensam och ledsen... Men jag har inget att va ledsen för och ingen anledning att känna mig ensam... Igår hade jag jättekul med störtsköna tjejer, så varför deppar jag över att jag är ensam...?
Träffade Ida bland andra igår, ett tag sen jag såg henne. Hon är så söt, för hon är kär och lycklig :] Skulle också vilja vara kär och lycklig... Iaf kär och ha någon känsla inom mig. Just nu har jag bara tomhet..
Jag tror att det är något fel på mig, för jag tror inte att jag kan bli kär längre. Hur stört är inte det..
Okej, om gårdagen då:
20års middag hemma hos Malin He som sagt, med Malin Hu, Ida och Erika och några av Malin He's jobbarkomisar som var hur roliga som helst. Vi hade sjukt kul! De skulle vidare ut efter middagen men jag hade bestämt med Mickis och Ståhlis för länge sen att vi skulle till Harry B James, så jag hängde inte med Malin och gänget. Tråkigt, för det hade varit jävligt kul tror jag. Även fast jag inte gillar att gå ut och dansa så var jag jättesugen på att hänga med dem istället...
Vi missade tåget för att Ida och jag skulle fyllekissa hehe så vi drog till China Station för en grymt snabb öl. På tåget ville Jessica att vi skulle köra speeddating med killarna i vår tågvagn och alla förutom jag, Ida och Linnéa sprang iväg åt olika håll och raggade på alla killar, oavsett ålder haha x] Hysteriskt roligt! Jag och Ida delade på Idas sjukt starka petflask-grogg, uuääh. På centralen sa vi hej då och jag drog till hbj och stod ensam i kön som var typ 20 meter i ca en halvtimme vilket gjorde mig skitsur och avtaggad. Funderade faktiskt på att skita i hbj och sticka till Debaser i slussen till de andra... När jag äntligen kom in blev jag ännu surare för att musiken var så oförskämt jävla hög att vi inte kunde prata med varandra utan att säga varje mening 3 gånger innan man förstod. Jag tycker att det är obehagligt när det är för hög musik, det är jävligt irriterande och jag blir ofokuserad på att ha kul, särskilt om jag måste hålla för öronen. Ska det va så?
- Faktapaus.
National Encyklopedin: "Ett samtal på nära håll sker vid ungefär 70 decibel. Vid 90 decibel finns risk för hörselskador. En kraftfull ljudanläggning kan ge betydligt mer än 100 decibel. Ljudnivåer över 130 decibel (smärtgränsen) upplever man mera som smärta än som ljud."
Till slut gick jag bort till "DJ:n" (ironiskt) och bad honom sänka. Han skruvade ner musiken PROVOCERANDE lite, om ens någonting alls och frågade om det var bättre. Men det märktes ingenting så jag bad honom sänka ännu mer och när han gjorde det (antagligen inte) så märktes det fortfarande inte. Då blev jag förbannad och frågade om det var meningen att det skulle va så högt att man inte kan prata med varandra. Han sa "Jag kan inte sänka mer, för då kommer det snart nån och klagar på att det är för lågt" - OFTA!! Fy faan. Jag blev så jävla förbannad och - kalla mig nörd och gammal - använde öronproppar resten av kvällen. Jag tänker fan inte acceptera att mina öron går sönder ännu mer bara för att de är så trångsynta - de bryr sig ju inte vad kunden/gästen vill ha - inte ens när vi ber om det - utan de är så inskränkta i sin policy att "det ska minsann va någonstans mellan 90-120 (?) decibel, vad folk än säger". Jag menar, är det att vara tillmötesgående när man arbetar med service? Är det inte vi, kunden/gästen, som borde ha rätt, eftersom vi kommer dit för att ha kul - vi betalar ju för i helvete för det? Idioter.
(Varför bråkar jag alltid med någon på varenda fest/utgång...? x] För det har ju varit ett faktum de senaste gångerna haha)
Vi hade iaf kul sen, som tur var haha. En rätt så dimmig kväll, mot slutet... Mickis hade en evil plan (i maskopi med Mange?) om att jag skulle hem till honom efter hbj hehe. Sen fick hon Manges kompis nr och fick då den briljanta idén att hon och snubben också skulle hem till Mange x] Men vi åkte hem till Mickis iaf. Fast jag hade ju kunnat dra till Mange ändå, utan Mickis.. Eller nej just det, för jag är ju typ "bortlovad" till snyggot från Rocks, Manges kompis som pluggar i gbg - för jag är ju tydligen "hans ragg"...? Hm..
Wall-E, Mojitos och en förbannelse..

Kavat heter märket, och de kostade 450 spänn - helt okej för att få ett par barnskor som är helt fria från kemikalier och tillverkade i Sverige av ekologiska produkter. Ingmar och Nina kommer hit på onsdag, då ska han få skorna, ekologiska sockor och en ekologisk tröja som det står "Baby of Joy" på :]
Efter Handen C åkte vi till Coop för en MASTODONT-handling. Efter det var jag rätt sliten, men då åkte jag till stan och hämtade ut biobiljetter till Wall-E som jag och Mickis skulle se när hon hade slutat jobba. Äntligen hade vi lyckats spika bion! När jag väntade på att hon skulle sluta jobba åkte jag till Pocketshop på Götgatan och försökte hitta en trevlig bok. Köpte "Sen tar vi Berlin" av... äh jag minns inte författaren. Men den verkar rätt bra. Speciell, på ett sätt jag gillar. Samma ton som "Dannyboy och kärleken" av Daniel Åberg (sjukt bra bok!). Satte mig i den stora trappan på Sergel-bion och läste medan jag väntade. När Mickis kom gick vi till Espresso House på Kungsgatan för en snabb fika och saftigt skvaller x] Inte så kul egentligen, rätt dramatiskt, men det var kul ändå x]
Filmen var sjuuuukt gullig - hela salongen ljöd hela tiden av "aaaawh" och fnissattacker (eller det var nog mest jag och Mickis xD) - och den var djupare än vad jag hade väntat mig - den hade faktiskt en väldigt smart och sensmoralisk handling! Ovanligt för amerikanska datoranimerade filmer, tycker jag. Kortfilmen innan Wall-E var iofs BÄST - den var så jävla rolig! Alla skrattade hysteriskt x] Det handlade om en trollkarl och hans väldigt hungriga vita kanin... Värt att gå och se Wall-E bara för att få se kortfilmen!
Efter filmen gick vi till Friday's i Kungsan och drack Mojitos xD Lycka! Den var supergod.. (De spelade faktiskt Monsoon med Tokio Hotel där - på Friday's!! Rätt mycket sensation hihi.)
Jag drog hem med halv 11 bussen och träffade Lena och Elin Almén. En väldigt äcklig och obehaglig alkis gick också på bussen och försökte först sätta sig bredvid mig =/ Som Tur var hade jag lagt väskan där.. Han satte sig bredvid oss rakt över gången och typ pratade (sluddrade) med oss hela resan ända fram till Gålö. Vi rå-ignorerade honom hela vägen, men det var inte lätt. Hade någon av oss mött hans blick hade det varit kört, typ. Riktigt obehaglig, dock inte hotfull, förrän han reste sig på mycket vingliga ben och stapplade fram mot dörren. När han gick förbi mig pekade han på mig och sa "Du kommer hamna i helvetet". Kind of obehagligt... =/ Så nu är jag en alkis-förbannelse rikare... Wohow...?
Nu ska jag gå till bussen! Ska åka till stan och köpa present till Hebing (ska hem till henne på 20 års middag imorgon) och sen ska jag träffa Mickis för att kolla på Converse. Vi fick nån reklamlapp igår om att man kan köpa två par skor och betala för ett par på Souk, så vi tänkte göra en kupp och dela på skorna, så får vi ett par skor var för halva priset xD Yey!
<3
Den dagen då jag inte gråter som en idiot i slutet av "Sagan om Konungens Återkomst" slår jag ihjäl mig själv.
...Om den dagen någonsin kommer...
Det tror jag inte.
Satan vad jag älskar de där filmerna...

Mitt gnagande dåliga samvete..
Okej, nu ska jag avslöja mig.
Det är väl många som redan vet det, medan andra inte alls vet men kanske anar. Men jag skriver det iaf. Jag har hoppat av min kurs.. Suprise! Typ inte. Det var som sagt helt sjukt mycket att läsa - jag förväntades läsa ca 200-300 sidor per dag, vilket jag inte klarade av - och jag kände att jag inte är mogen för något sådant helt omänskligt och jätteseriöst än. Så jag har bestämt mig för att skjuta upp kursen - för jag vill och ska läsa den nån gång! - ett år eller mer. Om jag inte söker kvällskursen på halvtid i vår... Det har jag inte bestämt än, och knappt funderat över.
En del listade väl säkert ut det, eftersom jag inte har skrivit nåt om plugget på senaste tiden - vilket borde varit det uteslutande innehållet i inläggen om jag fortfarande pluggade. Och ja - jag har jättedåligt samvete för att jag har hoppat av, för att jag inte klarade av att plugga på universitetsnivå medan så många andra i min ålder jag känner (Lisa, Jocke, Jenny , Roberta (även fast hon har slutat nu), Cassi, Daniel + Gustaf Ingman som är ett år yngre än mig, mfl som jag inte kommer ihåg nu) klarar av det. Så varför kan inte jag...? Varför blev jag extremt stressad, fick prestationsångest och inte hann med att läsa allt? Jag känner mig jättedålig. Sämst.
Det var förra måndagen avregistrerade jag mig. Då hade jag bara läst kursen i två veckor - endast två veckor, och det slet jättemycket på mig... På kvällen måndagen innan, alltså förrförra måndagen, gav jag upp. Jag insåg att jag inte klarade av det. Jag hade då pluggat hela helgen, uteslutande, bara läst, läst och läst, och ändå låg jag efter och hann inte läsa klart allt... Då kändes det som att jag bara släppte allt och tog det mycket mindre seriöst. Hann jag läsa så hann jag - hann jag inte så fick det vara så. Det kändes som att det inte var värt det när jag la ner så mycket tid och energi men ändå inte hann med.
Dagen efter, samma dag som den ångestladdade redovisningen, träffade jag studievägledaren. Hon övertalade mig att fortsätta en vecka till och sen skulle vi bestämma hur jag skulle göra. Men jag hade som sagt redan gett upp då, så det var egentligen ingen idé att försöka fortsätta.. Sen blev jag ju sjuk i söndags också, och då låg jag ännu mer efter eftersom jag inte orkade läsa någonting, det vägrade jag bara göra. Så jag mailade studievägledaren förra måndagen och nu sitter jag här... Lämnad med mitt dåliga samvete över min oförmåga... För det känns ju rätt bittert. Min höst blev inte alls som jag förväntade mig. Jag skulle ju plugga, träffa sköna människor, va ball och INTE jobba, för det är så jääävla tråkigt! Men nu är jag både plugglös och arbetslös. Jippie, vilken fullträff! Och nu sitter jag här och undrar va fan jag ska göra med mitt liv... Jag har sökt några (skit)jobb, men de kommer jag antagligen inte få, så då spelar det ingen roll. Så jag kommer väl sitta här och ruttna hela hösten och vintern, och kanske våren också... Yey!
Ett fyrfaldigt leve för mitt superhöga självförtroende!
Berg&Dalbana inombords.
Jag har kommit hem efter ännu en blöt natt på stan med de skönaste jag känner x] Det var både en helskön kväll men hade också miserabla inslag...
Först var jag, Lisa, Anna, Roberta och Erik plus hans kompis och Annas kompis, i Annas syrras (mysiga!) lägenhet vid Ringvägen på Söder. Det var jättemysigt, vi drack vin och lyssnade på The Cure och Hole/Courtney Love och jag, Lisa och Roberta pratade högskole-/gymnasieminnen x] Vid 11 drog vi till Helenes bakficka på Mariatorget och träffade Jocke, Jimmy, Alex mfl och såklart födelsedagsbarnet Piffy! <3 Lilla Snarton! Nu har hon äntligen blivit 18 och har lämnat snarton-livet bakom sig :] Men jag tänker fortsätta kalla henne för snarton ändå hehe.
Vi stannade på Helenes bakficka hela kvällen. Det var rätt okej där, fast alldeles för hög musik så man kunde knappt prata med varandra, tyckte jag iaf. Och i brist på Mojitos som de inte gjorde (!) beställde jag en drink med hallonvodka som blev en sliskig jordgubbshistoria som kostade 82 spänn - inte värt!
När de stängde träffade vi Daniel utanför Rocks, och vi såg Milan en bit bort. Jag såg också Matte och Emil från OhWeBe. Jag kände knappt igen dem, för de hade båda en stram knut som inte är likt dem och jag tror till och med att Matte hade sminkat sig med kajal! Emil brukar va jättesvart runt ögonen, men Matte har aldrig haft smink när jag har träffat honom... Hmm, väldigt skumt! Försökte ringa Mickis för att skvallra, men hennes mobil verkade död? Hm...
Nattbussen hem var väldigt skumpig. Halv 5 kom jag, Lisa och Jocke hem till Jocke och sa hej då till Piffy, Jimmy och Alex. Det var skönt att sova, fan va sliten man va haha! x] Men det var det värt för jag hade skitkul, som vanligt! <3
Hade jag fått tag på en dator när vi kom hem till Jocke imorse hade jag med all säkerhet satt mig och skrivit ett patetiskt och eländigt fylleinlägg... Men det kommer väl nu istället, så enjoy...
Kände mig lite miserabel ett tag i slutet av kvällen, precis innan de stängde. En snubbe, som säkert var 26-27, hade spanat in mig (uuh!) och började prata med mig. Jag var inne i det ultimata Hanna-stadiet (då jag bara vill vara ifred, helst gå iväg nånstans och inte prata med någon, utan bara vara ensam ett tag) och var inte så pigg på att prata med någon, framför allt inte nån "gamling" som raggar på yngre tjejer... Han var ju inte direkt charmig heller, utan frågade privata grejer rakt på, som om jag hade pojkvän och bla bla bla. En hundradelssekund funderade jag på att säga att jag faktiskt hade pojkvän bara för att slippa honom, men orka ljuga, det blir väl bara värre då (och rätt patetiskt bara det...) Så jag sa nej, och vet ni vad kräket säger då? "Nej jag tänkte väl det." Då blev jag rätt sur och frågade varför i helvete han trodde det (syns det eller, står det skrivet i pannan?!) och då svarade han nåt i stil med "Det märks" eller nåt liknande oförskämt, men jag var för förbannad för att lyssna mer på honom. Sen började han fråga en jävla massa frågor som "Hur vill du att din pojkvän ska va?" och andra äckligt smöriga och privata frågor, men då tröttnade jag fullständigt och frågade om jag var på nån slags jobbintervju eftersom han ställde så många frågor. Då blev han nog rätt sur, och jag passade på att smita därifrån.
Fy faan. Ibland undrar jag hur en del killar tänker när de ska försöka ragga upp tjejer - tror de att sånt där imponerar eller intresserar? Jag kände mig lite sårad och blev bara äcklad av honom...
Sånt här gör mig lite ledsen, det är ingen idé att hyckla med det. Och jag kan erkänna att jag inte alltid tycker att det är så jävla roligt att vara singel, så som jag alltid säger... Men jag finner mig i det, för vad annat kan jag göra? Det känns bara så sjukt jobbigt när andra säger något. Jag behöver inte höra från andra att jag är ensam - jag vet det själv. Och visst, det betyder ingenting när det kommer från folk jag inte känner och som inte känner mig. Då borde jag inte ta åt mig, men tyvärr är jag sån...
Vissa vet inte hur mycket de sårar, hur djupt in de hugger sina ord, hur mycket det blöder... De är blinda för sånt.
Ytterligare några saker är krossade... Men vad kan jag förvänta mig?
"Jag ville bara fly från mig själv
skära bort min otillräcklighet
men med fläckarna jag glömt
är jag redan dömd"
Gammal nostalgi!
Hur som helst, så ska jag se första filmen nu, värsta nostalgi! Haha fast jag kommer nog mest tänka på Sagan om Saftkalaset (sök på youtube!! Så värt att se!) när Gandalf är hemma hos Bilbo i början, innan kalaset (Shit - har jag helt glömt bort storyn eller vad?! Känns som om jag bara minns fragment... Kom precis på att jag iaf glömt Gollum när Lisa nämnde honom - hur sorgligt är inte det, med tanke på min forna besatthet...)
Hihihi nu ska jag sluta och MYSA i soffan med min gamla älskling! <3
En dröm.
Jag drömde precis en rätt skön dröm - Dalarö Eliten hade typ hyrt en jättemysig, liten bar och alla fick plats runt bardisken. Vi satt där hela kvällen och pratade med bartentern som var asskön :] Han gjorde skitgoda drinkar och fixade till och med VÅFFLOR till Lisa hahaha. Värsta drömbilden av ett barhäng... Som en studentskiva! Bara de närmaste vännerna och de skönaste typerna - inga andra. Hmm.. Nån som har lust att hyra en bar med mig? xD
Just det, Martina var med i drömmen! Och hon hade en sjukt snygg klänning som var gul med stora röda fläckar/prickar och den var jättevid. Hon hade fixat håret i nån slags 20-tals frisyr, kort och vågigt.. Sen flörtade hon faktiskt med bartentern! Hihihihi xD
Nu ska jag och morsan ut i skogen och leta svamp - wohaah!
Febersvag..
Jag kan inte sova.
Bajs. Och jag är sjuk..! Har ont i halsen, ena sidan av huvudet (?!) och är förkyld. Det är därför jag inte kan sova.. Fan. Det är liksom meningslöst att ens försöka. Så nu är jag vaken och väntar på att det ska bli morgon istället. Men faan vad trött jag är.. Pappa ska nog snart gå upp.. Stackars han! Skulle inte orka, om det var jag. Fast jag gick ju iofs upp halv 5-5 när jag jobbade på Smådalarö Gård och skulle börja 6 för att jobba frukostpass.. Fy faan, det var hemskt!
Jag var precis nere i köket och åt en taco! xD Tänkte att om jag ändå är vaken kan jag lika gärna äta ngt hehe. Det är bra för halsen också. Så jag grävde lite i kylen och hittade lite quornfärs med tacokrydda och riven ost plus tacobröd och grejer x] Det var gott hihi.
Det är säkert Mickis som har smittat mig..! Grr. Hon jobbar ju på dagis.. Jag träffade henne idag, eller igår, och vi fikade på Momo. Nästa lördag blire Harry B James med henne och Ståhlis (länge sen!) och förhoppningsvis ska jag, Mickis och Millan fika i veckan :] Var länge sen jag träffade Millan också, så det ska bli trevligt! Vi bestämde också att jag och Mickis ska gå på bio i veckan. (När var jag på bio senast...? Och vad såg jag då? Typ Harry Potter-filmen haha med syrrorna och kusin?)
Jag tror förresten att Lisa är vaken.. Hon pluggar tror jag. Stackars liten.. <3
Nä nu ska jag försöka sova.. Inte för att jag kommer kunna somna, men.. Så typ, godnatt..
Välkommen fredag!
Jag har längtat efter fredag hela veckan. Ikväll ska jag till mitt nya hängställe - Parapapapapaaa! - China Station! Vem hade kunnat ana det?! Haha inte jag iaf, jag som alltid har varit emot Station och kallat det för dräggställe... Fast det är faktiskt ett dräggställe, tyvärr, rätt äckliga och dyngraka människor där, vilket verkligen bevisades förra lördagen... x] Men är man med sköna vänner (Lisa, Anna, Roberta och Jocke mfl - ja vilka ska med ikväll egentligen?) spelar det ingen roll vart man är eller vad man gör - jag vet att jag kommer ha skitkul ikväll! xD
Åsså lite skola...
Oh vad glad jag är att veckan är över... Jag har verkligen haft extrema upp- och nergångar vad gäller skolan... I tisdags ville jag bara sluta, på en gång, och aldrig mer plugga. Jag var helt knäckt. Dagen efter, i onsdags, vände det totalt; jag hade världens bästa föreläsning med en helt underbar lärare! Anders heter han, och han föreläste om Antikens lyrik och var otroligt engagerad och inspirerande - helt fantastisk! Om man jämför hans föreläsning med Stephan, min "klasslärare" (grundskolevarning!) som är nästan fruktansvärt tråkig att lyssna på, inte alls inspirerande och rätt så... lam, blek... ja tråkig helt enkelt, så var Anders föreläsning helt fantastisk :] Men nog med hyllningar och lovord hihi, det blev iaf någon slags vändpunkt, så nu tror jag att jag ska fortsätta :D Fast det är fortfarande sjukt mycket att läsa, så det jag inte har hunnit läsa än ska jag läsa nu i helgen... Som Linda, en i min grupp, säger: "Nu slipper man iaf bekymra sig över vad man ska göra i helgen!" Hon är skön! Hon färgade sitt hår vinrött/lila imorse - själv, och det såg sjukt proffsigt ut. Det blev läckert!
Nä nu jävlar! Nu känns det som att det är premiär för min första bild på bloggen!


(Jag snodde faktiskt den här filmen från min kusin och tänkte faktiskt aldrig lämna tillbaka den haha men hon tog tillbaka den för nån månad sen... Fan mitt hjärta brast...)
Nä nu ska jag äta och sen ska jag göra mig vacker, precis som "Morsan" (aka trollmor). Ska bli lika fin som hon hahaha.
Helvete.
Jag önskar att jag fick sova i en hel vecka... Skulle fan betala vad som helst för det, iaf 1000 spänn. (Oooh, mycket! Men det är rätt mycket ändå, för stackars fattiga mig...)
Den här dagen har varit en usel jävla äckeldag. Gick upp 5.15 imorse och döschade, sedan läste jag från ca 6-7.45 och åkte iväg till universitetet 8.20. Läste, som alltid, på bussen och tåget. När jag kom fram läste jag dock inte i Tysta salen på universitetsbiblioteket som jag annars brukar, varenda jävla morgon, utan utomhus, faktiskt. Trevligt. 12 träffade jag min lilla grupp för att i ett sista desperat nöd-möte planera och lägga upp vår muntliga redovisning vi skulle ha kl 13. Det gick pissdåligt. Vi var inte ett dugg förberedda jämfört med den andra gruppen som också skulle redovisa... Piiinsamt. Men jag tror att vi räddade situationen från att urarta totalt, så ett fiasko blev det iaf inte. Men jag som hatar att prata inför folk så där... Ren och skär ångest. Jag fick en mycket stark impuls av att springa därifrån och aldrig mer komma tillbaka. Dörren var bara en och en halv meter från mig, så jag hade lätt kunnat göra det...
Det är faktiskt helt omänskligt mycket att läsa... Jag visste ju att det skulle vara mycket och det var jag beredd på när jag sökte, men att det var så här extremt mycket hade jag aldrig kunnat ana... Och det är ett omöjligt tempo att hänga med i. Jag läser, läser och läser. Det är det enda jag gör, hela jävla tiden, och ändå hinner jag inte med...! Det känns otroligt frustrerande.
Dagens enda poitiva: Jag fick en liten choklad med sojamjölk helt gratis på ett café utanför universitetsbiblioteket! :] Då blev jag faktiskt glad.
Så, nog om mitt fantastiska, för stunden glädjefulla liv.
Nu ska jag faktiskt sova, och gå upp 6 imorgon och fortsätta att läsa... Så, jaaa... Godnatt då.